transparent gif

 

Ej inloggad.

Göteborgs universitets publikationer

Om dialekters översättbarhet

Författare och institution:
Niclas Hval (Akademin Valand)
Publicerad i:
Provins, 2016 (Årgång 35) ( 1 ) s. 52-58
ISSN:
0280-9974
Publikationstyp:
Artikel, övrig
Publiceringsår:
2016
Språk:
svenska
Sammanfattning (abstract):
Inför Bokmässan 2015 fick Niclas Hval en fråga om han kunde hålla en workshop med ett tjugotal utländska översättare från svenska som blivit inbjudna av Kulturrådet i en särskild satsning. Ett förslag på en text att utgå ifrån var den ännu opublicerade novellsamlingen Bli som folk av Stina Stoor, och då särskilt en novell – ”Ojura” – som den engelska översättaren Nicky Smalley hade översatt. Stina Stoor var själv med och det blev ett samtal om översättning från svenska i allmänhet och översättningens gränser i synnerhet. Går det till exempel att översätta dialekt på något vettigt vis? Finns det texter som inte alls går, eller som i alla fall inte bör, översättas? Den här workshopen omvandlades några veckor senare till en öppen föreläsning på den litterära översättarutbildningen på Akademin Valand, en föreläsning som här presenteras i sin helhet, om än i lätt bearbetad form.
Ämne (baseras på Högskoleverkets indelning av forskningsämnen):
HUMANIORA ->
Konst ->
Litterär gestaltning
Nyckelord:
översättning, dialekter, översättningens gränser, Stina Stoor, Bli som folk, norrländska, Västerbotten, Sara Lidman
Ytterligare information:
Ur recension i Västerbottenkurriren, 5 april 2016: ”Att översätta egensinnigheten” Läsvärt och läsbart om dialekters översättbarhet i nya numret av tidskriften Provins. Om det kan vara svårt nog för många svenska läsare att ta sig igenom en litterär text skriven på västerbottensdialekt, hur ska det då inte vara för den som är satt att översätta samma text till ett annat språk? Är det ens genomförbart? Eller önskvärt – är inte risken för språklig urvattning uppenbar? Måste det till en transkribering, där översättaren lånar en dialekt från det egna språket? Men om så, vilken, om ens någon, korresponderar – socialt, kulturellt, geografiskt – med det område som den ursprungliga dialekten är sprungen ur? Eller är det bättre att skapa en fiktiv dialekt av det ospecificerade slaget? Många frågor. Och några definitiva svar ges förstås inte i Niclas Hvals artikel ”Om dialekters översättbarhet” i senaste numret av Provins (1/2016). Men läsvärt och läsbart är det, rakt igenom.
Postens nummer:
240599
Posten skapad:
2016-08-22 15:47

Visa i Endnote-format

Göteborgs universitet • Tel. 031-786 0000
© Göteborgs universitet 2007