transparent gif

 

Ej inloggad.

Göteborgs universitets publikationer

Från utsläppsscenarier till lokal nederbörd och översvämningsrisker

Författare och institution:
gunn persson (-); Linda Nylén (-); Steve Berggreen-clausen (-); Peter Berg (-); D.P. Rayner (Institutionen för geovetenskaper)
Antal sidor:
106
Publikationstyp:
Rapport
Förlag:
SMHI
Publiceringsår:
2015
Språk:
svenska
Fulltextlänk:
Sammanfattning (abstract):
Inom det av MSB finansierade projektet ”Nederbörd och översvämningar i framtidens Sverige − ett system till stöd för klimatanpassning” har SMHI ansvarat för hydrologisk och hydraulisk modellering samt framtagande av tidsserier med lokalt klimat för framtida förhållanden. Två metoder att bearbeta klimatdata har använts; SMHI:s Distributionsbaserad skalering (DBS) och en statistisk metod utarbetad vid Göteborgs universitet. Hydrologiska modeller har satts upp för Ätran och Torneälven och har sedan använts för beräkningar med de framtagna tidsserierna, som omfattar både SRES- och RCP-scenarier. Flöden med 100 års och 200 års återkomsttid har därefter beräknats liksom Beräknat högsta flöde (Bhf). Hydrauliska modeller för Falkenberg vid Ätran och Haparanda vid Torneälven har satts upp och beräkningar av vattennivåer har gjorts utifrån flödesberäkningarna och antaganden om havsnivåer. Därefter har översvämningsskikt applicerats på kartor. Samtliga beräkningar pekar mot ökande årsmedeltemperatur och årsmedelnederbörd i framtiden. För Ätrans avrinningsområde beräknas att antalet dygnstemperaturer kring noll grader och kring 15°C minskar till förmån för fler dagar med 5-10°C och från 15°C uppemot 25°C. Dagar med mindre än 10 mm nederbörd blir färre och dagar med 10-40 mm ökar. För Torneälvens avrinningsområde ser de riktigt låga dygnstemperaturerna ut att minska och istället blir det fler dagar med temperaturer strax under noll grader. En ökning av antalet dagar med medeltemperaturer kring 15°C ökar. Dagar med några mm nederbörd minskar och dagar med 5-25 mm ökar. Samtliga beräkningar pekar på ökad intensiv nederbörd och antalet torra dagar minskar enligt nästan alla beräkningar. Generellt sett ökar samtliga beräknade flöden för Ätran och för Torneälven ser de ut att minska mot slutet av seklet. Det dimensionerande snötäcket minskar för Ätran med 30-80%. Även för Torneälven ses minskande snötäcke i de flesta scenarier på ca 10-60%. Medeltillrinningen ser ut att öka både för Torneälven och för Ätran. Den maximala tillrinningen minskar troligen för Torneälven, vilket till stor del kan kopplas till mindre snömängder, och ökar för Ätran, vilket beror på ökad nederbörd. För Torneälven ses en förskjutning mot tidigare flödestoppar på våren, kopplat till en tidigare snösmältning. Havsvattenståndet har stor betydelse för vattennivåerna i Ätran ända upp till Tullbron. Uppströms Tullbron är det storleksordningen på flödet som styr hur hög vattennivån blir i Ätran. Havet påverkar vattennivåerna i mynningen vid Torneälven och längs kusten. Uppströms i Torneälven är det storleksordningen på flödet som styr vattennivåerna, och därmed risken för översvämning. Summary
Ämne (baseras på Högskoleverkets indelning av forskningsämnen):
NATURVETENSKAP ->
Geovetenskap och miljövetenskap ->
Klimatforskning
Postens nummer:
238776
Posten skapad:
2016-07-01 11:57

Visa i Endnote-format

Göteborgs universitet • Tel. 031-786 0000
© Göteborgs universitet 2007