transparent gif

 

Ej inloggad.

Göteborgs universitets publikationer

Att lära slöjd och hantverk

Författare och institution:
Marléne Johansson (Högskolan för design och konsthantverk)
Publicerad i:
Professorsinstallationen 2014, GU, s. 36-37
Publikationstyp:
Kapitel
Förlag:
University of Gothenburg
Förlagsort:
Göteborg
Publiceringsår:
2014
Språk:
svenska
Sammanfattning (abstract):
Att lära slöjd och hantverk. Att tillverka fysiska föremål är en av våra äldsta kunskapsformer; det är något som människan har gjort i alla tider och kulturer och gör än i dag. I ett samhälle som ska bygga på hållbar utveckling är det angeläget att ha kunskaper om föremåls livscykler. Skolans slöjdämne är förhållandevis ensamt om att låta barn och ungdomar utvecklas i kunskapsformen att tillverka fysiska föremål. I slöjden får eleverna möjlighet att utveckla insikter om hållbar utveckling när de med hjälp av redskap och material arbetar i en hel tillverkningsprocess från en idé till ett fysiskt slöjdföremål. Arbetsinsats, upplevd materialitet och föremålet kan inge respekt för hållbar utveckling och kulturella och etiska värden. Det kan vara lätt att tro att intresset för att kunna slöjda dämpas när allt finns lättillgängligt i vårt konsumtionssamhälle, men lyckligtvis kommer hållbarhet och funktion alltmer i fokus med nya värderingar. Slöjdverksamhet blomstrar på stickkaféer och i sociala medier. Hantverket förenar och blir gränsöverskridande på flera vis. En fantastisk känsla kan upplevas med föremål som använts länge vilket visar sig i trendig re-design av second-hand kläder. Idag vill allt fler kunna göra själv, som i do-it-yourself-rörelsen. I ett hållbart samhälle är det angeläget att ha kunskaper om material och tillverkning. Känn gärna på materialet i de kläder ni har på er, eller på materialet på stolen ni sitter på! Vad är det för material? Hur ska det skötas, och kan det tvättas? Var har det tillverkats, och hur har det transporterats hit? Kunskaper om varför föremål ser ut som de gör, vilka material de är tillverkade av och hur de blir till, främjar ett reflekterat bruk. Genom att själv få arbeta med material, känna dess möjligheter och begränsningar, utvecklas handlingsburen och kroppsbaserad kunskap. Slöjdarbete kan exempelvis innehålla att se och känna skillnad på om det bearbetade materialet känns tillräckligt mjukt, eller innebära känslan av hur kroppen blir ett med verktyget. I slöjdundervisningen får eleverna möjlighet att komma åt tidigare generationers inbyggda kunskaper som levandegörs via materialens, redskapens och slöjdteknikernas möjligheter och begränsningar. Att själv kunna bygga in sina tankar och idéer i ett fysiskt föremål är i stora delar unikt för skolans slöjdämne. Begreppet slöjd är gammalt och finns omtalat redan på 1300-talet i Östgötalagen. Ordböcker beskriver att slöjd grundar sig på det fornsvenska ordet slöghþ, som står för slughet, flitighet, skicklighet, kunnighet och klokhet, och av slögher, egenskapen att vara händig, flink, hantverksskicklig, konstfärdig, förfaren, skicklig, fyndig och påhittig. Slöjdbegreppets pedagogiska betydelse stämmer väl än idag när eleven i skolan bearbetar material till ett slöjdföremål. Att lära slöjd och hantverk innefattar såväl materiella som immateriella resurser. Men det färdiga slöjdföremålet kan också skugga lärprocessen vid tillverkningen. Att lära sig slöjda kan utveckla förmågor som självförtroende, uthållighet, organisationsförmåga, koncentration, initiativförmåga, problemlösning, att våga ta risker, att föreställa sig något som ännu inte finns, att se helhet och sammanhang samt att känna välbefinnande och få tid för tankar och känslor. Listan kan göras lång och kompetenserna kan relateras till de flesta yrkesområden. Trots det verkar dessa kompetenser inte värdesättas av föräldrar då de rangordnar slöjdämnet på näst sista plats av vilka skolämnen som är viktiga för deras barns studier eller framtid. I samma undersökning uppger eleverna att de tycker att slöjd är ett av de roligaste ämnena i skolan, ett ämne där de känner engagemang, får ta ansvar och vara med och påverka. Men resultaten visar också att eleverna är mindre säkra på vad de lär sig genom att slöjda. Slöjdämnets kunskapskvalitéer verkar vara gömda i slöjdföremålet. En för snäv kunskapssyn riskerar att slöjdkunnande räknas bort i jakten på kunskaper som kan mätas, vägas eller betygsättas. Kanske beror det på att slöjdforskning om lärande i slöjd är en bristvara. Forskningsresultat behövs också för att balansera eget tyckande och inför politiska beslut. Alla som har gått i svensk och nordisk skola har haft obligatorisk slöjdundervisning. Jag har förmånen att få arbeta med nordisk lärarutbildning och forskning. Min forskning handlar om lärande, interaktion och multimodalitet vid tillverkning av fysiska artefakter i slöjdrelaterade verksamheter, såväl i skola som i miljöer utanför skolan.
Ämne (baseras på Högskoleverkets indelning av forskningsämnen):
SAMHÄLLSVETENSKAP ->
Utbildningsvetenskap
SAMHÄLLSVETENSKAP ->
Utbildningsvetenskap ->
Lärande
HUMANIORA ->
Konst
Nyckelord:
Slöjd, lärande, professor
Postens nummer:
237358
Posten skapad:
2016-06-07 09:53

Visa i Endnote-format

Göteborgs universitet • Tel. 031-786 0000
© Göteborgs universitet 2007