transparent gif

 

Ej inloggad.

Göteborgs universitets publikationer

Man kan använda påhängsfrågor också på svenska, kan man'te?

Författare och institution:
Karin Axelsson (Institutionen för språk och litteraturer)
Publicerad i:
Svenskans beskrivning 35, Göteborg, 11-13 maj 2016,
Publikationstyp:
Konferensbidrag - refereegranskat abstract
Publiceringsår:
2016
Språk:
engelska
Sammanfattning (abstract):
Engelska påhängsfrågor (tag questions) som i He’s nice, isn’t he? har studerats ingående till både form och funktion. Funktionellt har fokus i senare studier legat på hela yttrandet, inte på påhänget separat (Axelsson 2011b). Axelsson (2011a) diskuterar likartade påhäng i ett tiotal ytterligare språk inkl. norska och danska. I norska kan enligt Faarlund et al. (1997:911) påhäng som i Vi vant vel, gjorde vi ikke? användas istället för ikke sant. SAG (Teleman et al. 1999) nämner däremot inte påhängsfrågor av denna typ, Nordenstam (1989) finner dem onaturliga i svenskan och Svartvik och Sager (1996:435) påstår att svenskan inte har någon ”direkt motsvarighet”. I denna studie har 95 svenska påhängsfrågor dokumenterats och analyserats, främst från TV/radio (1) men också från skönlitteratur (2). Därutöver har många exempel noterats i muntlig vardagskommunikation (3). Påhängen är klart övervägande negativa men även positiva påhäng förekommer och då efter en negativ ankarsats (4); exempel med konstant polaritet mellan ankarsats och påhäng har inte noterats. I talspråksexemplen slutar oftast påhängen med det men så är det sällan i de skönlitterära exemplen; inget tyder dock på att det påverkar funktionen. Yttranden som i (1)–(4) ger ett mycket naturligt intryck i sina respektive sammanhang. I talspråk är påhängen svagbetonade och fonologiskt reducerade, och intonation är vanligen fallande. (1) Hon lyder dig, gör hon inte det? (Astrid Lindgren i SVTs dokumentär Astrid) (2) … det var obegripligt, var det inte? (i Lagercrantz: Det som inte dödar oss) (3) Det skulle väl bli regn, skulle det inte det? (4) … men jag tror inte att det är straffbart, är det? (ur TV-deckaren Maria Wern) Svenska påhängsfrågor bör analyseras som komplexa meningar enligt SAGs syntaktiska, semantiska, pragmatiska, prosodiska och grafiska kriterier (Teleman et al. 1999:832–843). Presentationen diskuterar vidare om påhängsfrågor av engelsk typ är ett relativt nytt fenomen i svenskan och varför denna företeelse hittills har förbisetts i beskrivningen av svenskan. Referenser Axelsson, K. (2011a). A cross-linguistic study of grammatically-dependent question tags: Data and theoretical implications. Studies in Language 35 (4), 793–851. Axelsson, K. (2011b). Tag questions in fiction dialogue. Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs universitet. Faarlund, J. T., Lie, S. & Vannebo, K. I. (1997). Norsk referansegrammatikk. Oslo: Universitetsforlaget. Nordenstam, K. (1989). Tag questions och dylika påhäng i svenska samtal. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för nordiska språk. Svartvik, J. & Sager, O. (1996). Engelsk universitetsgrammatik. 2 uppl. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Teleman, U., Hellberg, S. & Andersson, E. (1999). Svenska Akademiens grammatik, vol. 4. Stockholm: Norstedts. Nyckelord: påhängsfrågor; komplexa meningar; talspråk; skönlitteratur
Ämne (baseras på Högskoleverkets indelning av forskningsämnen):
HUMANIORA ->
Språk och litteratur
HUMANIORA ->
Språk och litteratur ->
Språkstudier ->
Nordiska språk ->
Svenska språket
Nyckelord:
påhängsfrågor, komplexa meningar, skönlitteratur, talspråk
Postens nummer:
237040
Posten skapad:
2016-05-27 15:33

Visa i Endnote-format

Göteborgs universitet • Tel. 031-786 0000
© Göteborgs universitet 2007